Inom ramen för generationsöverskridande verksamhet ordnades en dag i Jeppo-Pensala skola där gammal undervisning från 1950-talet skedde med tio elever från pensionärsklubben. Lärare var Ole Nordström, som utbildade sig vid Nykarleby seminarium på 1950-talet. Gammalklassen, tio elever som skulle föreställa vara i 10-12-årsåldern satt på skolans scen, och det var inte så lätt att höras ut till publiken, som bestod av de nuvarande skoleleverna i åk 5-6 och de övriga deltagande ca 20 pensionärerna. De nuvarande eleverna fick lära sig lite om hur det gick till förr i världen vid en geografilektion om älvarna i norra Finland. Det var läxförhör om älvar och sjöar och hav med visande på kartan, och förberedande av ny läxa som handlade bl.a. om guldvaskning och istidens påverkan på landskapet. Läraren skrev också på tavlan och eleverna fick anteckna. Eleverna hade gott uppförande. De steg upp när läraren kom in i klassen och också när de svarade på frågorna. Somliga kom också ihåg att buga och niga när de tog emot pekstickan av läraren för visning på kartan.

Gammaldagseleverna lyssnar uppmärksamt på läraren, flickorna är tidsenligt klädda i förkläden. Siv och Bruno är skymda. Några nuvarande elevhuvuden syns på bilden, de får representera publiken i salen.

Läraren skriver på tavlan vid läxförberedelsen.
Efter en 15 minuters paus vidtog dagens undervisning i de ordinarie klassrummen för åk 5-6, där pensionärsklubbens medlemmar fick följa med nästan helt datoriserad undervisning. Förhöret i åk 5 skedde med quiz, och eleverna hade större och mindre framgång. En del av oss gamlingar tyckte att somliga saker "var bättre förr", när det gick med papper och penna. Nu finns det också forskning på att det man skriver för hand sätter sig bättre i minnet. Det har lett till att man också i den nuvarande skolan ibland använder sig av skrivtavlan och att eleverna antecknar i häften. Det var en viss röra och oljud bland eleverna i åk 5, men i åk 6 var det mycket lugnare. På gammalelevernas tid var det för det mesta ganska tyst i klassen.
Efteråt bjöds pensionärerna på kaffe och bulle i skolsalen, och det tackar vi alla varmt för. Då kunde vi också diskutera lite med de nuvarande lärarna om våra upplevelser.
Text: B. Sarelin, foto A-M. Häger
Diskussionstema den 20 april var Finlands ekonomi, och det visade sig snabbt vara ett oöverstigligt problem för de 8 deltagarna. Det var betydligt lättare att tala om Nykarleby Kraftverks försummelse av utplantering av fiskyngel i ån eller det kuppartade stadshusbygget vid kommunsammanslagningen 1975. Fattighjonens överlevnadskamp förr i världen var ett annat engagerande diskussionsämne. Allra intressantaste ämnet var dock "rannikkosillits" eskapader i Sverige när fyra jepopojkar sökte jobb inom metallindustrin. (rannikkosillit = finlandssvenskar).

Fjalar och Stefan saknas på fotot.
Text och foto: Stefan Grahn
Då tittade vi på 45 år gamla diabilder med hjälp av en lika gammal projektor. Birgitta visade bilder från Nagu, bland annat från en begravningsresa till Sälgskär ca 20 km från Kirjais byhamn och till Nötö kapellkyrka. Bilderna har bleknat lite. De har ändå lagrats i rumstemperatur, från 2022 i 15 grader, och hela tiden i kompakt mörker i för ändamålet avsedda lådor.

Sälgskär ligger långt ute till havs. Begravningen skedde i Nötö och minnesstunden på Sälgskär. Sjöresan startade från Kirjais. Innan färden till Nötö bjöds präst och kantor på lunch på Sälgskär. Sjöresan blev sammanlagt ca 80 km.
Det blev lite miss med möteslokalen, men vi hittade snabbt en ny som råkade vara ledig, och den var t.o.m. bättre eftersom det gick att mörklägga bättre med tanke på diabetraktande.
Vi beslöt fortsätta i höst, och datum meddelas senare.
Om du är intresserad av fotografering, kom och träffa likasinnade på Jepoträffis. Vi diskuterar fotograferandets fröjder! Var och en som äger en vanlig kamera eller en telefon som har en kamera har glädje av att träffas och lära sig mer och kanske också visa egna och beundra andras bilder!
Den 17 mars beundrar vi Per-Eriks bilder från en resa. Då vill han att vi kommer med konstruktiv kritik. Hur skulle bilden ha kunnat göras bättre? Vad skulle han ha tänkt på? Eller har varenda bild blivit perfekt? Vi är alla bara glada amatörer som försöker tänka lite. Välkomna ska ni vara! Fotoklubben är öppen både för medlemmar och för dig som ännu inte är medlem.

"Stiftande" medlemmar. Vi kan vara fler! Den femte stiftaren höll i kameran.